Nattjobb

I måndags var det dags för min första arbetsdag. Måste erkänna att jag inte alls var peppad, och jag längtade tills klockan slog 16.00 och det var dags för mig att åka hem.

Jag fick gå introduktion med två kollegor och mitt huvud fylldes med information. Det var nycklar hit och dit, medicin, psykisk ohälsa, stödstrumpor, ögondroppar, larmtelefoner, rullstolar, stomibyten och katetrar. Det var även några söta tanter och farbröder.

Förmiddagen gick oerhört segt. Vi tog en liten paus vid tio (då hade jag varit där i tre timmar) och jag var redo för min lunchrast. Magen kurrade och fötterna värkte, men de fick vänta två timmar till, för nu var det dags för gamlingarna* att få mat.

När dagen äntligen hade lidit mot sitt slut kände jag mig nöjd över mig själv. Nöjd så in i bomben att jag ringde och fixade mig själv ett sommarjobb. Ett sommarjobb som kommer att ge mig så otroligt mycket erfarenhet och 103,03 i timman! I tisdags jobbade jag först 8-14, sen 16-21 (OB 19-21), så katschiiiing för mig!

På tal om lön, jag ska nog börja ta mer betalt. Jag jobbar väldigt intensivt i mina drömmar också. Natten mot tisdagen vaknade jag med min telefon mot örat... Det var en man som hade ramlat och brutit benet, och nu larmade jag efter hjälp. Natten mot onsdagen väckte Simon mig för att be mig att flytta lite och ge han mer plats... Jag svarar "Ja, men hur gör man då?". Jag såg tydligen väldigt vaken ut, men jag kan informera er om att jag var väldigt sovande. Jag drömde att en kollega bad mig hjälpa upp en tant längre upp i sängen, och jag frågade hur jag skulle göra på bästa sätt *2.

I natt pratade jag extremt mycket i sömnen. Jag minns så väl vad jag pratade om och med vem. Det är svårt att förklara, men jag skulle presentera mig själv för en tant och sedan instruera henne om hur man använder ett trygghetslarm med hjälp av armbandet. Men kruxet var att jag inte kunde hitta ordet för armbandet, så jag frågar min "kollega" Simon som bara tittar på mig och vägrar hjälpa mig. Såklart är Simon hjälpsam i vanliga fall, det var bara det att han sov vid det här tillfället. Jag börjar skratta nervöst och ber så hemskt mycket om ursäkt till tanten för att jag beter mig så omoget. Men min kollega vägrar fortfarande att hjälpa mig och jag blir riktigt irriterad. Tillslut tar min pojkvän (och inte kollega) Simon mig runt armen och säger åt mig att sluta drömma om gamlingarna. Jag vaknar till och inser att tanten egentligen var taklampan, och att min kollega egentligen var min sovande pojkvän. Jag börjar skratta lite och lägger mig ner och börjar drömma om Ross och Chandler i Vänner istället. Mycket bättre.

Ikväll tar jag det lugnt. Ska se dubbelavsnittet av Americas Funniest Homevideos (jippi!) och sen kanske en film. Känns väldigt okej.

Jag har hittat en kille, Simon, som tecknar små filmer om en katt. Filmerna är helt fantastiska! Speciellt för oss som har katt och känner igen alla små rörelser och drag. Jag ska titta igenom några klipp till (det finns hur många som helst) ikväll.

Denna film påminner mig om Disa som jag saknar så mycket. Hon älskar kartonger!

Ha en fin lördagskväll!

* Vad kallar man de som får hjälp av hemtjänsten? Jag säger oftast gamlingar, men det finns ju några som är unga också... En kollega säger patienter, men det känns också fel på något sätt.

*2 Under tisdagen hade jag varit på en Lyftteknikskurs där vi fick lära oss om hur man ska dra i draglakanen på rätt sätt, använda lyftsele på rätt sätt, hjälpa en gamling från liggandes till sittandes med hjälp av den höj-och-sänkbara sängen... Tyvärr är det få gamlingar (eller vad jag nu ska kalla dom) som har draglakan, lyftsele och höj-och-sänkbar säng inom hemtjänsten.

Sommar, sommar och sol

Vilka underbara dagar vi har haft den här veckan!

Igår blev det motorcykel i några timmar och sedan satt vi ute i solen och värmen till klockan nio på kvällen! Det var helt fantastiskt!

Idag började jag och Simon dagen med en rask promenad i en timma, sedan for vi till Hemlunda och svettades. Inte någon svalkande vind, utan endast stekande sol. Skönt, men efter en timma var vi helt utslagna. Vattnet var iiiiskaaaallt, men Simon doppade sig ändå!

Efter ett tag for vi vidare till Pottan (för er som inte vet vad det är kan jag meddela att det är en liten sjö) och där badade vi! Jag simmade och simmade, och ville aldrig stiga upp! Badkruke-Jenny var bortblåst och jag njöt. När vi sedan låg på filten kröp det en spindel på mitt ben. Jag sprättade bort den utan ett ljud! Jag är stolt över mig själv idag!

Nu har vi köpt Ballerina och ska lägga oss ute i gräset hemma på baksidan. Vilken fantastisk dag! Och det är bara början av sommaren! :D

Sommarlov!

Hej å hå! Febern la sig, jag skrev klart tentan, vi städade och packade, och nu är vi äntligen hemma i Piteå! Känns helt fantastiskt! :)

Börjar jobba på tisdag, så dom här lediga dagarna innan dess ska jag ligga på altanen, dricka saft och njuuuta!

Tänkte inte skriva så mycket mer. Jag har det gott och är extremt lycklig just nu. Jag blir lite extra lycklig om Sverige vinner ikväll mot Moldavien. Och jag skulle bli extra extra lycklig om jag fick äta lite chips till vinsten. Det är ju så gott med nå salt!

Ha det fint!

Otajmat

I förrgår (tisdags) kände jag att det var något fel med kroppen. Jag kände mig hängig och slö, och huvudvärken smög sig på. När jag skulle bre en macka på kvällen orkade jag knappt lyfta armen, så jag beslöt mig för att sova bort sjukan. För att kunna somna var jag tvungen att svälja två ipren och suga på en bafucin (mot halsont)...

Igår vaknade jag och hade feber. Inte så farligt mycket, så jag tog en ipren och for till universitetet för att hålla i min sista redovisning för denna termin! :) Redovisningen gick superbra och jag var hur nöjd som helst :) Men efter fyra timmar av lyssnande på redovisningar kände jag hur koncentrationen var obefintlig. Jag hade tänkt skriva på min sista hemtenta, men jag åkte hem och sov istället. Jag tog en till ipren och slumrade. Jag frös och svettades i omgångar... Usch.

Efter ungefär en halvtimma efter jag hade tagit iprenen kollade jag temperaturen... 38,5 efter ipren! Aaaah... Jag la mig klockan nio och hoppades att sömnen skulle ta bort all feber. Jag svettades och var tvungen att ligga utan täcke, men då började jag frysa så då tog jag mitt och Simons täcke... och då började jag svettas igen!

Just nu hatar jag febern! Idag måste jag skriva på hemtentan som jag ska skicka in ikväll, tvätta, städa och packa... med feber. Som tur är så åker jag hem imorgon, och då vill jag ha en stooor kram från alla!

Jag har fått höra från flera olika personer, oberoende av varandra, att jag har börjat prata och skriva mer "norrländskt". När jag läser igenom inlägget ser jag bland annat att jag har skrivit "bre en macka"... Vad säger man på onorrländska då? "Smöra en smörgås"? Pffht...

Nu vill jag vara frisk och fara hem!