lördag 14 december 2013

Musikhjälpen

Åh. Underbara vecka i december. Musikhjälpenveckan.

Förra året önskade jag en låt, blev uppringd och fick prata med en producent som sa att min låt hade plockats ut och att dom kanske ringer mig senare under natten. Jag sov den natten med telefonen i handen. Men inget telefonsamtal kom.

I år önskade jag samma låt, men den här gången tillägnade jag den till Simon som kämpar på med sina sista tentor i Dublin! Hade inte en tanke på att jag skulle bli uppringd, utan det var mest bara ett bra sätt att skänka pengar på.

Fem minuter senare ringer telefonen och det är en producent från Musikhjälpen! Jag fick prata med henne några minuter, svara på frågor och göra om allt jag gjorde för ett år sedan. Hon satte mig i låtlistan och poängterade att det inte alls är säkert att dom ringer, men om dom gör det så ringer dom mellan 17-04 under fredagen.

Jag hoppades såklart att dom skulle ringa, men hade inga stora förväntningar. Glömde tillochmed bort det under kvällen/natten. Och inget telefonsamtal kom.

Idag har jag jobbat mitt sista arbetspass. Kändes sjukt overkligt när jag gick därifrån för sista gången. Den konstiga känslan uppstår när jag inser varför jag slutar på mitt bästa jobb. Så märkligt det känns.

Efter jobbet åkte jag in till stan (där det var galet mycket folk!) och sjöng julsånger med min fina kör. Det var riktigt roligt och julstämningen smög sig på! Efter det sa jag hej då till körkompisarna, även det kändes märkligt. Det blir så verkligt att jag ska flytta när jag gör sådana definitiva saker... slutar på jobbet, slutar i kören, säljer tillbaka mitt busskort, iksukort och bibliotekskort...

Sedan väntade en lugn och skön hemmakväll i mammas stickade kofta och långkalsonger. Det gäller att passa på att vara ofin innan Simon kommer hem! Pratade i telefon med mamma, där jag bland annat berättade att dom inte ringde upp från Musikhjälpen.

Efter det satt jag i soffan och funderade på om jag kanske skulle ta och göra en tidig kväll... Sätter tandkräm på tandborsten när jag hör min mobil vibrera. Tänker att det kanske är mamma som glömde säga nåt. Ser att det är ett 040-nummer och mitt hjärta stannar för en halv sekund.

"Hej Jenny! Det är Malin från Musikhjälpen. Du hade väl en önskning som hamnade i låtlistan igår?"
"Men hej! Oj. Ja... hehe... det hade jag!"
"Du, jag undrar om du skulle kunna vara med i radio och prata med Emma och Kodjo..."
"Ja, men självklart! Jättegärna!"
"När kan vi ringa dig som senast?"
"Det spelar ingen roll! Jag kan vara vaken hela natten."
"Men du... oj... kan du vara med nu efter nästa låt?"
Rejäl sväljning och jag svarar: jaaaa....

Sen fick jag sitta och lyssna på låten som spelades, fick även prata med Emma Knyckare lite innan jag kom med i sändning. Hon sa "nu är det en minut kvar, så häng kvar" och jag såg ut ungefär såhär:
Skickade tre sms via datorn till mamma där jag skrev i lätt chock:
"Musikhjälpen NU!!!"
"Är i telefonen nu"
"Svara inte :)"

Sen fick jag prata med Emma igen och denna gång även Kodjo. Dessutom hörde jag ju ljud från alla andra mikrofoner i buren, så jag hörde typ tre röster samtidigt. Det var nervös, spännande, overkligt men framför allt SUPERROLIGT!!! Fick höra min låt spelas och jag la på telefonen. Hade svårt att fatta vad jag egentligen hade varit med om de senaste tre minuterna.

Vad sa jag egentligen? Hur lät jag?

Hände det verkligen? Eller drömde jag?

Efter några få sekunder (som kändes som sju minuter) insåg jag att JA, det hände! Min låt, tillägnad Simon, spelas just nu. Efter låten tog slut pratade dom om "ljuvliga Jenny och hennes alldeles egna Simon, fästman" och då såg jag ungefär ut såhär:

2 kommentarer:

  1. Jag säger bara......Dramaten nästa! Dina bilder säger allt.
    Kul att du kom fram.

    SvaraRadera
  2. Hahah alltså sista bilden. Underbart! :):):)

    SvaraRadera